Nordisk matkultur

Helsingfors står nu värd för 2 intressanta dagar med tema, ny nordisk mat, någonting som Martha redan länge arbetat med. I de tio punkterna i det "nynordiska köksmanifestet" kan man riktigt känna "martha-andan". Redan för 2 år sedan tog några av oss marthor del av detta samnordiska projekt, när vi besökte Norge. Redan då såg vi att detta är något som Marthaförbundet redan länge hade i sin ryggrad. Att arbeta för hållbar och medveten matkonsumtion, främja det lokala, det inhemska och gärna välja ekologiskt. Vi ser det som en självklarhet att lyfta fram råvaror efter säsong och att njuta av den rikedom som vår matlandskap består av. Att ta gammal och beprövad kunskap till heders - att dela med sig av allt detta kunnande. GRATTIS Martha till ett fint material, "Rena råvaror" och till pristagaren, Anna Alm på Mörby gård för ett synnerligen väl förtjänat matkultur pris ! Mer än gärna lyfter jag fram materialet och "vår anda" här på konferensen i Helsingfors, skall också bland annat presentera projekt, Operation Skolmat, ett framgångskoncept som stöder ny nordisk mat på ett konkret och fungerande sätt! Se gärna mera om konferensen på deras hemsida, googla "ny nordisk mat" ! (Kan tyvärr inte länka här på denna, min gamla blogg, med min nya MAC ! ? )
Publicerad 10.10.2011 kl. 22:13

Välkommen - till ny sida!

Hej!

Välkommen att besöka min nya sida, där jag bloggar om aktuella saker om mat och måltid:

Min nya Blogg, klicka här: Harriets Nya Blogg !

Vi ses där !

 

www.hsconsulting.ax

Publicerad 21.06.2011 kl. 10:06

NNM = ny nordisk mat

En egen referensgrupp för Ny Nordisk Mat är igång här på Åland. Jag är utnämnd till ordförande för gruppen och till min stora glädje skall vårt nästa möte redan ske inom 2 veckor ! Att mat engagerar är roligt och ett bevis på att det finns engagemang och behov av att utveckla frågor om lokal mat och kvalitet också här på Åland. Styrkan är att gruppen representeras av flera olika kompetenta personer med kunnande inom mat - turismsektorn. Jag är också glad över att vi har kontaktpersoner till de andra grupperna som rör matsektorn på Åland. Kontakten till odlarna är stark och som bäst pågår en utveckling av en turismstrategi för Landskapet med en egen grupp för mat och dryck. I gruppen för NNM finns även en kontaktlänk till kockföreningen med flera krögare. Min största ambition är att jobba fram konkreta mål som gruppen anser viktiga - att inte bara prata vackert om vårt fantastiska matlandskap utan också att implementera något av de 10 teser som ligger till grund för hela konceptet Ny Nordisk Mat, på initiativ av de nordiska ministerrådet. Mitt och referensgruppens arbete är andra delen av NNM, centralt är kommunikation och satsning på barn och unga - roligt att jag i någon form får fortsätta arbeta för just denna grupp. Skolmat och offentlig måltid är frågor som står mig nära efter över 2 år med Operation skolmat.
Publicerad 12.06.2011 kl. 21:25

Fler bra kockar, tack!

Sommarsäsongen står inför dörren - en höjdpunkt för krogar, caféinnehavare och restauranger. Det är säkert ingen brist på ställen att besöka för att äta och dricka under sommaren!?

Däremot är det också denna sommar svårt att få tag på kockar, bra kockar till alla ställen här på Åland. Jag hörde på ett radioinslag i lokalradion och kontaterade att det verkar vara ett ständigt återkommande bekymmer.

Det är de unga som ger sig in i det tuffa jobbet som kockar och andra anställda inom den branschen. Själv har jag också tillbringat många svettiga somrar inom restaurangbranschen - en rolig, nyttig och bra arbetserfarenhet. Den är tuff, så särskilt gammal blir man inte i den branschen (talar för mig själv).

Bra kockar, hur får man de !?

UTBILDNINGEN är jätte viktig. Okunskap om mat och måltid är enorm idag och de som utbildar står nog inför en jätte stor utmaning att först lära ut grunderna och sedan få in en stor yrkeskompetens i eleverna.

En av orsakerna till att de finns få verkligt bra/kunniga kockar  idag är nog den allmänt utbredda nyhjälplöshet vi har idag i vårt samhälle. En del av det ser jag i mitt arbete nu och tidigare - barn, unga och vuxna har stora kunskapsluckor i matlagningens grunder, i råvarukännedom och medvetenhet kring mat och matprodukter.

Om inte samhället satsar på mera utbildning för barn, unga och vuxna - i mat och måltid har vi snart en stor snöbollseffekt av allt okunnande om vår mar. Vi behöver tidigare lägga in möjligheter hos barn att närma sig riktig mat - inte industrins färdiga lösningar.

I allt detta växer nog en stor medvetenhet fram och de krögare som lyckas få med sina unga kockar i att lyfta just medvetenheten kring råvarans ursprung och medvetet vågar satsa och marknadsföra detta - har möjlighet att komma långt, för vem vill inte äta riktigt bra mat med ett mervärde som t.ex. åländskt !?

Publicerad 25.05.2011 kl. 13:51

Åland bjuder på egen sparris!

Stolt får jag ta del av att man har börjat odla sparris på Åland! Efter 3 års slit har familjen som odlat fram den nu börjat skörda frukten av den, om jag förstått det rätt en ganska arbetsdryg förberedelse.

Nu spirar de och jag kan inte vänta på att få tag på lite för att få smaka på Ålands nyaste och finaste delikatess. En grönsak värda att fira kring! Vi kunde gott samlas kring nyskördad sparris och champanj, likaväl som vi gör på sensommaren med kräftorna.

Här kan du läsa mera i denna artikel och se en bild på den stolta "sparris-familj" !

Nu en uppmaning till de åländska krogarn. Tag upp denna fantastiska nyhet och lyft fram sparrisen i gatubilden ! Detta är ytterligare en åländsk styrka, full med extra mycket smak och näring. Det kan jämföras med våra nordiska jordgubbar - de har också alstrat extra smak och näring i vårt fina nordiska försommar / sommar klimat. Detta hävdar ialla fall odlaren själv.

Lite smör eller en fin hollandaise... mmm

Publicerad 19.05.2011 kl. 10:30

Hemgjort industrigodis

Medveten matkonsumtion:
Vad är det egentligen som matindustrin säljer åt oss? Vi har i dag pratat om vad yoghurten innehåller, flingor, färdig buljong och påssoppa.
Allt detta kan vi göra själv hemma. God planering, ger tid för det och kunskap ger redskap att motverka mat av låg kvalitet från industrin. Hemgjort är bäst - helt enkelt.
Här har jag och eleverna på ett lustfyllt sätt lyft fram och lånat en god idé från godisindustrin. Hemgjord snickers.
Vi smakanalyserar och försöker komma på med hjälp av smakmetoden Sapere vad det är som gör detta godis gott!?
Karamellsås

2                    dl                                         vispgrädde

2                    msk                                     mörk sirap

½                   dl                                         socker

1                    msk                                   vaniljsocker

2                    msk                                     smör

 

Häll grädden i en kastrull. Vispa ner sirap socker och vanillinsocker. Koka upp såsen. Klicka i smöret under fortsatt vispning. Koka tills såsen blir tjock, 5-10 minuter. Servera såsen varm, tex. till djupfrysta bär.
Publicerad 10.05.2011 kl. 11:21

Fotavtryck

Ny arbetsvecka och ny film!

"Inte en naturfilm till !" Not another nature film".

Vi trampar ju på i för stora skor och man kan med hjälp av lite olika mätinstrument räkna ut dem.

Ett finns här!

Att äta mindre kött och mera inhemska rotfrukter är ett enkelt och konkret sätt att påverka miljön konkret. Värt att tänka på är ju att ca 40 % av den mat som vi köper hem är s.k. "utrymmesvaror", alltså jox ! Mat som vi faktiskt skulle klara oss utan.
Publicerad 25.04.2011 kl. 22:05

Soja-helvetet

Storskalig sojaproduktion, förstör människor och miljö i främst Sydamerika.

Vad har det med oss att gör?.

Vi äter allt mer kött och köttprodukter och mycket av fodret består av denna i sig fantastiska gröda. Nu lanseras även många sojaproteinprodukter, för att inte tala om att västvärldens färdigmat enligt en tidigare siffra innehåller 60% rester av sojaprotein. Processad mat av låg kvalitet som till och med befaras rubba hormonbalansen i kroppen.

Genmodifierad och storskalig produktion som skada ekobalansen och utarmar och förgiftar odlingsmarker - för att vi här ska äta mycket kött! Någonting är fel, vi konsumenter kan välja bättre - se filmen och håll med!?

Se filmen här!

Några råd för att motverka detta fel i vår värld:
- Ät mindre kött, dryga ut med rotfrukter och bönor, linser etc.
- Bli lunch-vegetarian eller vegan 1 dag i veckan
- Köp ekologiskt kött
- Ät lamm, fårkött som håller våra landskap öppna
- Ät vilt - kött som är uppbyggt av "naturlig föda"
Publicerad 18.04.2011 kl. 20:23

Jakobstads kök kämpar

Nyheten om att personalen i Jakobstad kämpar för att utveckla sin verksamhet har nått mig.

En stor eloge till de som kämpar för att främja mat och kvalitet - jag stöder er varmt!

Från ledningen höjs lovord över en engagerad personal, elever och matgäster som är mycket nöjda. Man har plockat in "coachare", Lasse Forsman som kan inspirera personalen att utvecklas ytterligare. Jag får en känsla av att man även arbetar med att mera medvetet köpa in råvaror och välja produkter.

Till och med en utvecklingsgrupp har tillsats.

Låter som en ljus matframtid för Jakobstad. Kanske rädslan för centraliseringsivern är lite för överdriven i denna del av Österbotten?

Här tar jag gärna emot lokala synpunkter - Har avlägsnat Jakobstad från min "svartlista" här i mitt tidigare inlägg. Hoppas verkligen detta är en trend som får fortsätta - att lyfta fram kämparglöd !
Publicerad 13.04.2011 kl. 22:52

Klimatpiloter i mitt kök

Vi påverkar miljön direkt i köket:
- Val av råvaror
- Val av produkter
- Rester som slängs bort
- Ätlig mat som slängs bort
- Förpackningsmaterial - sopor
- Kemikalier som används i rengöring och maskiner
- Elförbrukningen i matlagning och förvaring

En spännande vecka väntar när en grupp med "klimatpiloter" kommer och hälsar på i mitt kök. Agenda 21 på Åland har anlitat mig som sakkunnig i klimatsmart mat. Vi kommer att diskutera mat och miljö och även inspirera dem att konkret tänka i nya miljöbanor som matkonsument.

Jag har blivit riktigt förtjust i den modifierade kostpyramiden, "östersjökost" som bl.a. diabetesförbundet varit med och lanserat. Ur miljöperspektiv är det ju fantastiskt att vi uppmuntrar varandra att äta regionalt och lokalt. Sen tycker jag att det är viktigt att man låter sig inspireras av utländska smaknyanser och influeras av främmande matkulturer. Indien är en förebild vad gäller att ge smak åt våra goda inhemska råvaror.

Eller Thailand, eller Afrika....Här är i alla fall ett smakprov ur tisdagens meny:

Inspiration och recept för en hållbar matvardag!

Snabbt får i kål, coleslaw, flädersaftad sallad, chiligryta, åländskt ris, grön hummus, marinerad bönsallad, indisk grönsaksgryta, linscurry, kokta rödbetor med ostcrème, vridna baguetter, chokladgratinerade vitaminer.


Publicerad 03.04.2011 kl. 20:28

Politik och Mat

Politiker verkar var förälskade i att centralisera - spara pengar kanske !?

Kommuner och städer som jag känner till eller som kontaktat mig angående mer eller mindre långt skridna planer på att centralisera kök är (min svartlista):

- Sunds kommun, Åland
- Raseborg, Västnyland
- Åbo stad

Hallo, fundera efter, innan ni fattar beslut som kommer att påverka invånarna negativt direkt!

Åter igen måste jag blogga ut att det är en väldigt dum idé att centralisera. Här kommer några springande punkter helt kort som argument mot varför vi INTE skulle centralisera storkök:

  • Matkvaliteten sjunker, näringsvärden försämras vid transport och uppvärmning
  • Stora mängder mat (LÄS pengar) kastas bort,överbliven mat kan inte värmas upp på nytt om det redan värmts upp en gång
  • Mat tar slut, ibland är matgästen mera hungrig än vad som kan beräknas!
  • Maten blir massproducerad och anonym, rent av oaptitlig och ful
  • Personalen trivs inte att arbeta med massproduktion, det blir mycket kostsamma sjukskrivningar
  • Kontakten mellan matgäst och kök försvinner
  • Matsalen blir för stor och slamrig
  • Svårt att stöda närproducerat och ekologiskt när man tvingas in i stora upphandlingar. Centralkök serverar billig fisk och kött från andra sidan jorden
  • Måltider som inte mättar och attraherar matgästen ger negativa ringeffekter på samhället; hungriga barn som äter sockerrika mellanmål och stökiga elever i klassrummen, mera sjukdomar och ohälsa
  • Var finns då den viktiga måltidsfostrande rollen i ett centralkök? På riktigt finns den bland kunnig, engagerad matpersonal som då inte får plats i ett klumpigt stort system där man bara behöver industrins lådöppnare !!!
Ni politiker som skall fatta beslut om att spara pengar på mat, tänk att i Sverige STÄNGER man centralköken och återinför de små enheterna där man låter måltiden återta sin viktiga plats.
Publicerad 18.03.2011 kl. 15:32

Osagt i TV

Igår (och idag 25.2) gick Tv-programmet Obs på FST. Det handlade bland annat om kvaliteten på skolmaten.

Jag var där. Men fick bara 3,5 minuter taltid. Det räcker inte när man har så mycket att säga...

Här utvecklar jag nu mina tankar som inte rymdes med och som riktar sig ganska direkt till Helsingfors stad och till Palmia.

Eftersom flera föräldrar mycket beundransvärt börjat granska innehållet på skolmaten som i stor utsträckning också berör daghemmen, är det nu hög tid att de som ansvarar för verksamheten också tar sitt ansvar !

Skolmåltiden kan Palmia gott utveckla. En modell, fri att använda är Operation skolmats "grönsaksbuffé-koncept". I tidigare inlägg har jag nämnt hela 16 argument för varför man skulle arbeta med den. Är inte resultatet på en ökningen med 5-7 ggr mer grönsaker det starkaste?

Helsingfors stad och dess beslutsfattare behöver utveckla en strategi och ett mål för sin verksamhet. Ska vi ha industrins färdiga lösningar med tvivelaktigt innehåll eller skulle man satsa på kunnig personal som kan arbeta med goda råvaror för att framställa en "närproducerad" grönsaksbuffé?

Mat skall ätas och tillagas i samma hus! Nåja, att vända en så stor skuta som Palmia, går inte i en handvändning, men att utveckla ett system med denna intressanta modell kan verkligen göras, om man vill. Politikerna har makten och kan eller borde diktera vilken kvalitet man vill ha på det som man "köper" = tjänsten mat !

Angående E621, natruimglutamat, kan de beskrivas som toppen av isberget. Att besluta avlägsna det är som att köra vårdslöst med hjälm på huvudet - faran finns liksom kvar. Vi har hittat natriumglutamat i kök som har beslut på att ta bort det. Det finns undangömt i buljonpulver, i paneringar, i kryddblandningar. Det är hela systemet som måste ändras, det räcker inte med att ta bort ett tillsatsämne som kan vara farligt.

Palmia och Helsingfors stad bör satsa på att öka profilen med mål som mera hållbart, mera hälsosamt, mera trivsamt och mera fortbildning för dem som skall arbeta med måltiden - se måltiden som en pedagogisk viktig del. Personalen är viktiga matkulturbärare. Hållbart och miljöriktigt är att äta vegetariskt - slopa sådana snäva (men med goda intentioner) tankar. Satsa på grönsaksbuffé och man får in ökad konsumtion av hållbart "grönt". Det är mera pedagogiskt och lockande än arbetssättet just nu med 1 "vege-dag" i veckan.

Inte är detta heller miljöriktigt OCH ekonomiskt:

Publicerad 25.02.2011 kl. 14:54

16 argument för grönbuffé


Slutrapportering pågår!

Med detta som bas kunde vi väl uppmana att införa detta i Grundlagen, eller hur? Alla barn har rätt till bra mat !

Hur gör man det jo, inför en grönsaksbuffé:

Varför? Jo, därför att:

-          Valbara grönsaksalternativ serverade separat för sig gör att barnen (unga och vuxna även så) äter mera av denna del av måltiden, där rekommendationen lyder att vi skall servera halva tallriken med grönt. En grönsaksbuffé leder till att eleverna äter enligt tallriksmodellen, då alternativen av förmånliga goda råvaror ökar.

-          Grönsaksbuffén skall tillredas nära matgästen, för att grönsakerna skall vara som mest fräscha och ha mest näringsinnehåll skall de färdigställas på samma plats där de serveras. Transporten påverkar kvaliteten, utseendet, näringsinnehållet och smaken.

-          En grönsaksbuffé enligt praktisk erfarenhet från Operation skolmat är baserad på inhemska, ekologiska och eller närproducerade råvaror som rotfrukter, kålväxter, linser, baljväxter, hemgjorda dressingar, dippsåser och bröd. Dessa råvaror är förmånliga och de ger mättnadskänsla (fibrer), färger (näring och vitaminer, mineraler) och variation.

-          Genom att servera allt separat underlättas arbetet i köket med dieter.

-          Kött är ofta den dyraste delen av måltiden, varför man ekonomiskt vinner på att satsa på den ”gröna delen”. Den enkla kostnadsekvationen kan förklaras genom följande exempel. Om man vanligtvis beräknar 100 g köttfärs per person köper man istället in 80 g köttfärs per person och kan på så vis öka inköp av förmånliga vegetabilier. Eller om man för 500 personer vanligtvis köper in 50 kg malet kött, köper man istället in 40 kg, alltså 10 kg mindre. Denna minskning med 20 gr mindre kött per portion kan erbjuda möjligheten till pengar kvar för ökat utbud av grönsaker, linser, baljväxter och rotfrukter

-          Antioxidanterna som skyddar oss mot olika sjukdomar är väl representerade i grönsaksbuffén

-          Genom att stöda de lokala odlarna vid inköp kan vi stöda den lokala tillväxten på orten. Vi bör prioritera det egna vid tidpunkt för upphandlingar.

-          Brödet kan tillverkas av förmånliga fiberrika (mättande) råvaror och genomföras med hjälp av kalljäsningsmetod och infrysning. (arbetstid, cirka 20 minuter till på eftermiddagen) Jämförelseexempel på priser mellan köpt och hemgjort bröd:

0,17 för 1 semla, köpt bröd

0,08 för 1 semla som är hemgjord

0,80 – 0,85 cent för en brödlängd/baguette/limpa

1,05 – 1,48 euro för köpta baguetter. Köpt limpa kostar 1,32 – 1,93

-          Brödbakning sprider dofter och har en stor sensorisk betydelse för matgästen. Färskt bröd mottas med tacksamhet och kan vara en liten men betydande del för arbetsmotivationen. Den sensoriska dimensionen av måltiden är av betydelse för både aptit och matsmältning.

-          Genom grönsaksbuffén kan kommunen / staden åldersanpassa maten efter gästen, även då den varma maten är den samma åt alla. I det närmaste köket (från matgästens sida) tillreds grönsakerna som bör vara fräscha. De äldre baserar sina val av grönsaker på främst kokta och lättuggade gröna alternativ, småbarnen föredrar främst stora bitar t.ex. grönsaksstavar eller stickor som de kan plocka och äta med handen, medan tonåringarna kan lockas äta grönsaker genom välkryddade salsasåser, marineringar och wok.

-          En grönsaksbuffé har en inbyggd psykologisk effekt, när man får välja själv, äter man också mera. Att barnen äter mera på detta område är inte en nackdel. I Operation skolmats arbete fann vi att barnen under en buffévecka åt 5 gånger mera grönsaker än vanligtvis, ändå överskred de inte mycket den rekommenderade dosen grönsaker om 100 g per elev per lunchmåltid. I nuvarande situation i skolorna äter de således markant för lite grönsaker, och knappast fyller barnen hela tillriken med grönt vid hemma måltiderna för att uppfylla rekommendationerna.

-          En buffé med grönsaker och färskt bröd garanterar inte bara mättnaden, den ger gästen möjlighet till variation i kosthållet. Mångsidighet är en av hörnstenarna till hälsosamt liv. Goda kostvanor skall grundläggas i barndomen.

-          En grönsaksbuffé lockar till att skapa en bra attityd till sund kost och att göra goda matval.

-          Det är klimatsmart att äta mycket vegetabilier, alla tillåts äta mera grönt utan att fokusera på vegetarisk kost. Ett miljömål i Finland är att äta vegetariskt en gång i veckan, det är en lätt uppgift genom grönsaksbuffén. Med hjälp av buffén kan en annan klimatåtgärd uppfyllas, nämligen möjligheten att utnyttja rester.

-          Personalen kan återinfinna huslig ekonomitänkandet genom att till fullo utnyttja råvaran och återanvända rester från buffén effektivt. Rotsaksstavar kan rostas i ugnen följande dag, bönor kan marineras i god sås till följande dag, överblivet kött kan göras till paj som skärs i småbitar i buffén o.s.v.

-          Personalen kan återta arbetsglädjen i sitt arbete, variationerna skapar kreativitet och de kan känna stolthet över mat som de har gjort själva. Genom att sprida väldofter som brödbakning ger, väcks aptiten hos matgästerna och lunchen kan igen bli någonting som man väntar på. Lönen är inte hög inom storhushållsbranschen, men matglädje och tacksamhet hos matgästerna är en direkt lön som är omätbar och värd att unna yrkeskåren.

Publicerad 23.02.2011 kl. 11:43

Vi har öppnat dörren

till köket, det offentliga köket!

Sitter i eftersvallet av vårt seminarium, Skolmaten i Fokus. Jag fick äran att vara tillsammans med en stor mängd människor som på ett eller annat sätt berörs av offentlig måltid. Är övertygad om att det viktigaste resultatet för tillställningen är den ryggradsförstärkning som detta innebär.

De finns en vittring om att många människor vill annorlunda än den likriktning, centralisering och försämring av matkvalitet som just nu växer i Finland. Att samlas och berätta framgångshistorier och uppmuntra varandra att börja ifrågasätta dålig utveckling för kosthållet är fantastiskt.

Emina Arnautovic berättade att vårt arbete, Operation skolmat, har styrkt henne och givit henne självförtroende att i Kommunfullmäktiga stå upp och stå till försvar för att våga satsa på små kvalitativa matenheter.

Jag tror att vi har stärkt varandra ! Tacksamt tog jag emot förslaget att låta Mats-Eric Nilsson träda fram, helt oinbjuden - men väldigt välkommen! Hans journalistiska gärning med sina böcker och framgångar strödde också ära åt vår tillställning! Hans ord var uppmuntrande - kämpa på!

Genom att vi nu har prisbelönat duktiga personer som gör ett fantastiskt dolt och viktigt arbete, så tror jag att vi nu förstår vikten av att öppna dörrarna till köket: Vad finns där? Vem finns där? Hur kan vi stöda dem? Vad behöver dom för att göra ett bra jobb?

Grattis alla fina vinnare !

Från vänster: Sjöberg Carola, Johansson Benita – Övernäs skola, Mariehamn. Sundqvist Christel – Ekenäs högstadieskola, Björklund Annika – Såka skola, Sundqvist Carina – Petalax högstadium, Kleiman Tuula och Moberg Maria – Mikaelskolan (bästa skolköket)

Publicerad 16.02.2011 kl. 20:15

Ååh härlig vinstvittring -

Det finns hopp för utveckling!

Där ute finns massor av härliga köksmänniskor som verkligen är värda att placeras i rampljuset !

Som bäst pågår ett tufft arbete med att utse en vinnare i vår tävling, "bästa skolköket" i Svenskfinland. Alltför länge har deras värdefulla arbete pågått i det fördolda. Hög tid alltså att lyfta fram ett arbete, som verkligen när det finns engagerade människor där gör skillnad i barnens skolvardag.

Det är ju ett faktum att när det är dåligt, då börjar man prata och debattera, men tanken med att lyfta positiva "köksförebilder" är att visa samhället hur en bra modell ska se ut. En mall att ta efter.

Den dagen en kommun eller en stad förstår vikten av att satsa och profilera sig i en så enkel och till synes trivial sak som goda måltiden åt sina medborgare - då öppnar vi skumpan - då har  "vi matvänner" något att verkligen fira och vara lyckliga över!

Hur månne det kommer att gå, ska vår vinnare och våra nominerade få den mediala uppmärksamhet de förtjänar? Kanske någon rent av vill stoltsera med utmärkelsen på kommunens hemsida? Låta besökare komma för att studera deras arbete?

Jag väntar med spänning på den stora dagen, vårt seminarium som redan lockat över 60 deltagare!

SKOLMATEN I FOKUS

Yrkesinstitutet Prakticum, Jan-Magnus Janssons plats 5, Helsingfors 

Marthaförbundets projekt Operation skolmat arrangerar ett seminarium med stjärnglans och prisutdelning. Vi premierar ”Bästa skolköket i Svenskfinland” och bjuder på framgångshistorier och smakprov på grönsaksbuffé à la Operation skolmat tillsammans med Michael Björklund.

Tisdagen den 15 februari 2011

Kl. 16 - 18.00

Program

-          Välkomstord, Marthaförbundets ordförande Harriet Ahlnäs

-          ”Succén med Buffén” - Vad är Operation skolmat!?, projektledare Harriet Strandvik

-          ”Stjärnkockens syn på den offentliga måltiden”, krögaren och kocken Michael Björklund har ordet

-          Måltiden i skolan”, tidigare rektor för Sjundeå Svenska skola, bildningschef Tina Nordman har ordet

-          ”Att påverka barnens matkvalitet”, föräldern och kocken Paul Reuter från Väståboland har ordet

-          ”Närpes kamp för små kostenheter”, Närpespolitikern Emina Arnautovic har ordet

-          Tv-kocken från Strömsö Paul Svenssons framför sin hälsning

-          Finlands första pris för ”Bästa skolkök” delas ut av Michael Björklund

-          Dessutom: Smakprov på grönsaksbuffé och utställning

 

Publicerad 09.02.2011 kl. 20:56

Jag är ämneslärare i huslig ekonomi (ped.mag.) till utbildningen. Arbetar som timlärare i hemkunskap i Strandnäs skola, på Åland. Jag har även gått servitörutbildningen vid Ålands hotell- och restaurangskola och har en hushållstekniker examen från Högvalla. Mitt företag heter HS Consulting, där jag erbjuder konsulttjänster, matlagningskurser, föreläsningar etc. Kontakta mig på: harriet.strandvik@hsconsulting.ax Matintresset är stort och under några år hade jag även möjlighet att sprida matlagningsinspiration i TVprogrammet Strömsö. I 10 år arbetade jag för Marthaförbundet med olika projekt, det senaste, Operation skolmat. Det är spännande att få arbeta med mat och måltid, metoden sapere och medveten matkonsumtion är saker som engagerar mig just nu.

Senaste kommentarer

15.10, 17:59NNM = ny nordisk mat av Lotta
14.06, 15:10NNM = ny nordisk mat av Harriet
12.06, 22:36NNM = ny nordisk mat av Christian
01.06, 11:24Soja-helvetet av Harriet
25.05, 22:21Fler bra kockar, tack! av Harriet