16 argument för grönbuffé

Publicerad 23.02.2011 kl. 11:43


Slutrapportering pågår!

Med detta som bas kunde vi väl uppmana att införa detta i Grundlagen, eller hur? Alla barn har rätt till bra mat !

Hur gör man det jo, inför en grönsaksbuffé:

Varför? Jo, därför att:

-          Valbara grönsaksalternativ serverade separat för sig gör att barnen (unga och vuxna även så) äter mera av denna del av måltiden, där rekommendationen lyder att vi skall servera halva tallriken med grönt. En grönsaksbuffé leder till att eleverna äter enligt tallriksmodellen, då alternativen av förmånliga goda råvaror ökar.

-          Grönsaksbuffén skall tillredas nära matgästen, för att grönsakerna skall vara som mest fräscha och ha mest näringsinnehåll skall de färdigställas på samma plats där de serveras. Transporten påverkar kvaliteten, utseendet, näringsinnehållet och smaken.

-          En grönsaksbuffé enligt praktisk erfarenhet från Operation skolmat är baserad på inhemska, ekologiska och eller närproducerade råvaror som rotfrukter, kålväxter, linser, baljväxter, hemgjorda dressingar, dippsåser och bröd. Dessa råvaror är förmånliga och de ger mättnadskänsla (fibrer), färger (näring och vitaminer, mineraler) och variation.

-          Genom att servera allt separat underlättas arbetet i köket med dieter.

-          Kött är ofta den dyraste delen av måltiden, varför man ekonomiskt vinner på att satsa på den ”gröna delen”. Den enkla kostnadsekvationen kan förklaras genom följande exempel. Om man vanligtvis beräknar 100 g köttfärs per person köper man istället in 80 g köttfärs per person och kan på så vis öka inköp av förmånliga vegetabilier. Eller om man för 500 personer vanligtvis köper in 50 kg malet kött, köper man istället in 40 kg, alltså 10 kg mindre. Denna minskning med 20 gr mindre kött per portion kan erbjuda möjligheten till pengar kvar för ökat utbud av grönsaker, linser, baljväxter och rotfrukter

-          Antioxidanterna som skyddar oss mot olika sjukdomar är väl representerade i grönsaksbuffén

-          Genom att stöda de lokala odlarna vid inköp kan vi stöda den lokala tillväxten på orten. Vi bör prioritera det egna vid tidpunkt för upphandlingar.

-          Brödet kan tillverkas av förmånliga fiberrika (mättande) råvaror och genomföras med hjälp av kalljäsningsmetod och infrysning. (arbetstid, cirka 20 minuter till på eftermiddagen) Jämförelseexempel på priser mellan köpt och hemgjort bröd:

0,17 för 1 semla, köpt bröd

0,08 för 1 semla som är hemgjord

0,80 – 0,85 cent för en brödlängd/baguette/limpa

1,05 – 1,48 euro för köpta baguetter. Köpt limpa kostar 1,32 – 1,93

-          Brödbakning sprider dofter och har en stor sensorisk betydelse för matgästen. Färskt bröd mottas med tacksamhet och kan vara en liten men betydande del för arbetsmotivationen. Den sensoriska dimensionen av måltiden är av betydelse för både aptit och matsmältning.

-          Genom grönsaksbuffén kan kommunen / staden åldersanpassa maten efter gästen, även då den varma maten är den samma åt alla. I det närmaste köket (från matgästens sida) tillreds grönsakerna som bör vara fräscha. De äldre baserar sina val av grönsaker på främst kokta och lättuggade gröna alternativ, småbarnen föredrar främst stora bitar t.ex. grönsaksstavar eller stickor som de kan plocka och äta med handen, medan tonåringarna kan lockas äta grönsaker genom välkryddade salsasåser, marineringar och wok.

-          En grönsaksbuffé har en inbyggd psykologisk effekt, när man får välja själv, äter man också mera. Att barnen äter mera på detta område är inte en nackdel. I Operation skolmats arbete fann vi att barnen under en buffévecka åt 5 gånger mera grönsaker än vanligtvis, ändå överskred de inte mycket den rekommenderade dosen grönsaker om 100 g per elev per lunchmåltid. I nuvarande situation i skolorna äter de således markant för lite grönsaker, och knappast fyller barnen hela tillriken med grönt vid hemma måltiderna för att uppfylla rekommendationerna.

-          En buffé med grönsaker och färskt bröd garanterar inte bara mättnaden, den ger gästen möjlighet till variation i kosthållet. Mångsidighet är en av hörnstenarna till hälsosamt liv. Goda kostvanor skall grundläggas i barndomen.

-          En grönsaksbuffé lockar till att skapa en bra attityd till sund kost och att göra goda matval.

-          Det är klimatsmart att äta mycket vegetabilier, alla tillåts äta mera grönt utan att fokusera på vegetarisk kost. Ett miljömål i Finland är att äta vegetariskt en gång i veckan, det är en lätt uppgift genom grönsaksbuffén. Med hjälp av buffén kan en annan klimatåtgärd uppfyllas, nämligen möjligheten att utnyttja rester.

-          Personalen kan återinfinna huslig ekonomitänkandet genom att till fullo utnyttja råvaran och återanvända rester från buffén effektivt. Rotsaksstavar kan rostas i ugnen följande dag, bönor kan marineras i god sås till följande dag, överblivet kött kan göras till paj som skärs i småbitar i buffén o.s.v.

-          Personalen kan återta arbetsglädjen i sitt arbete, variationerna skapar kreativitet och de kan känna stolthet över mat som de har gjort själva. Genom att sprida väldofter som brödbakning ger, väcks aptiten hos matgästerna och lunchen kan igen bli någonting som man väntar på. Lönen är inte hög inom storhushållsbranschen, men matglädje och tacksamhet hos matgästerna är en direkt lön som är omätbar och värd att unna yrkeskåren.

Kommentarer (3)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver?
Vad jag älskar denna etik och filosofi, det här är något för en var Politiker och beslutsfattare att ta till sig av. Att göra maten från grunden av, nära gästen, med en kärleksfull och omsorgsfull tillnärmning motiverar och inspirerar personalen och främjar en god hälsa både hos personal och elev. Det är ett stycke folkhälsoarbete som både skolan och politikerna bör lära sig ta på fullaste allvar. Stå på Harriet, du är guld värd.
Christian tikkanen23.02.11 kl. 17:40
Tack Christian! En paketerad struktur på hur man skall göra det - nyckel till framgång. En handlingsplan, sen behövs det ju motiverad personal också....men det är en annan femma ....
Harriet23.02.11 kl. 18:07
Hej Harriet! Skulle vilja ha kontakt med dig angående bespisningsfrågor i skolor men kunde inte hitta ditt telefonnummer någonstans. Tag gärna kontakt inger.rosenberg-mattsson@ghs.ax elelr 04575483843
inger.rosenberg-mattsson16.03.11 kl. 11:17

Jag är ämneslärare i huslig ekonomi (ped.mag.) till utbildningen. Arbetar som timlärare i hemkunskap i Strandnäs skola, på Åland. Jag har även gått servitörutbildningen vid Ålands hotell- och restaurangskola och har en hushållstekniker examen från Högvalla. Mitt företag heter HS Consulting, där jag erbjuder konsulttjänster, matlagningskurser, föreläsningar etc. Kontakta mig på: harriet.strandvik@hsconsulting.ax Matintresset är stort och under några år hade jag även möjlighet att sprida matlagningsinspiration i TVprogrammet Strömsö. I 10 år arbetade jag för Marthaförbundet med olika projekt, det senaste, Operation skolmat. Det är spännande att få arbeta med mat och måltid, metoden sapere och medveten matkonsumtion är saker som engagerar mig just nu.

Senaste kommentarer

15.10, 17:59NNM = ny nordisk mat av Lotta
14.06, 15:10NNM = ny nordisk mat av Harriet
12.06, 22:36NNM = ny nordisk mat av Christian
01.06, 11:24Soja-helvetet av Harriet
25.05, 22:21Fler bra kockar, tack! av Harriet